Tänka på sig själv synonym

Kontakt Ordlista för akademiskt skrivande Analysera Undersöka något genom att bryta ned det i mindre beståndsdelar. Varje del ska tolkas utförligt, samt struktureras i mönster och kategorier för att kunna förklaras och förstås i relation till helheten.

Argumentera Ange skäl som talar för och emot ett visst påstående eller uppfattning. Avgränsa Tydliggöra var gränserna för ett visst ämne går, det vill säga vad som beskrivs och vad som inte beskrivs, exempelvis inom en uppsats. Avsändare De eller den som skrivit texten.

Se även skrivsituation. Belysa Poängtera och förtydliga något, gärna genom exempel. Beskriva Redogöra för det du undersöker på ett utförligt och precist sätt. Lyfta fram de viktigaste aspekterna. Bisats En del av en huvudsats. En bisats är en ofullständig sats som inte ska stå ensam.

Bisatsens funktion är att vara ett tillägg eller en förklaring till huvudsatsen. Citera Ordagrant återge något som sagts eller skrivits. Görs alltid inom citationstecken, med referens till den ursprungliga källan. Jämför med parafrasera.

Vara lysande på ett sätt korsord

Data Det material du samlar in under arbetet med din text. Definiera Formulera en exakt beskrivning av något t. Demonstrera Beskriva tydligt hur något är. Diskutera Föra ett resonemang ur olika perspektiv och kring olika aspekter av det du undersökt.

Vända och vrid på ämnet. Väga olika synpunkter mot varandra och ge skäl för vad som talar emot det ena och för det andra. Med disposition kan man syfta på såväl de innehållsliga som de språkliga val skribenten gör i texten.

En god disposition innebär att texten är överblickbar och lätt att följa med i. Exemplifiera Förtydliga eller visa på något sammanhang genom att ge exempel. Feedback Se respons. Formell En text som är opersonlig, precis och koncentrerad kan beskrivas som formell.

Forskningsmetod Se metod. Fundamentet Den första delen av en mening. Om möjligt placeras redan känd information i fundamentet, då det underlättar läsningen. Se även Tematisk bindning. Förklara Ge en utförlig beskrivning av varför något är på ett visst sätt.

Ge exempel, peka på orsaker och lyft fram resultatet. Generalisera Dra slutsatser och föra samman olika typer av kunskap. Visa på att något har betydelse ur ett större perspektiv. Genre Texttyp. Inom högre utbildning kan det vara t. Olika genrer har olika krav på sådant som struktur, referenshantering och skribentens synlighet i texten.

Genomföra Utföra något från början till slut. Granska Undersöka något noggrant. Gå på djupet och diskutera det ur olika perspektiv. Huvudsats En fullständig sats. Huvudtanke Se Syfte. Högertyngd En mening där det tempusböjda verbet kommer tidigt.

Meningar som är högertunga är oftast mer lättlästa än de som är vänstertunga. Identifiera Hitta och beskriva något som efterfrågats inom ett ämne. Ett vanligt sätt att strukturera sin uppsats på. Illustrera Förklara eller klargör något genom att använda sig av exempel, bilder, diagram eller statistik.

Innehållstunga ord Genom att sätta samman flera ord till ett skapar man ett tätare innehåll i texten. Innehållstäta ord Se Innehållstunga ord. Interpunktion Skiljetecken som t. Jag Ett omdebatterat pronomen inom akademiskt skrivande. Används med försiktighet, och endast då det har en funktion för textens syfte.

Se även man. Jämföra Ställa flera ting emot varandra och beskriva deras likheter och olikheter. Karakterisera Ge exempel på något specifikt för just det du undersöker. Kartlägga Göra en systematisk undersökning av något. Klargöra Förtydliga och reda ut något.

Klassificera Dela in det du undersökt i logiska avdelningar. Hitta mönster och sammanhang. Kommentera Förklara och tydliggör din egen åsikt om något. Koncentration Fokus på det som är textens syfte. Konnektivbindning Se Sambandsmarkörer.

Konsekvent Behandla allt material utifrån samma principer och utgångspunkter. Konstatera Fastslå något. Kontext Sammanhang. Se även Skrivsituation. Kontrastera Beskriva skillnaderna mellan två eller flera ting. Kritisera Göra en särskilt uppmärksam undersökning av något, samt kommentera genom att lyfta fram förtjänster och svagheter.

Tänk på att din ståndpunkt alltid ska motiveras. Kvalitativ metod Samlingsnamn för metoder som går på djupet med specifika frågeställningar för att skapa förståelse för bakgrunden till idéer, attityder och beslut. Exempel på kvalitativa metoder är djupintervjuer och deltagande observation.

Kvantitativ metod Samlingsnamn för metoder som ger statiskt jämförbara resultat med högre möjlighet till generaliserbara slutsatser. Exempel på kvantitativa metoder är enkäter med slutna alternativ, kontrollerade experiment och undersökning av insamlad statistik.

Källa Det är från källan du har hämtat information. Källor kan vara tryckta eller elektroniska texter, som böcker, artiklar och rapporter, samt fotografier, rörlig bild, ljudinspelningar med mera. Se även Källförteckning, Referens och Texthänvisning.

Källförteckning En utförlig sammanställning av samtliga referenser som används i texten. Se även Källa, Referens och Texthänvisning. Kärnmening En mening som kärnfullt beskriver vad det stycke den ingår i handlar om. Oftast är det den första meningen i ett stycke.

Litteraturförteckning Se Källförteckning. Litteraturlista Se Källförteckning. Litteraturstudie En studie som intresserar sig för all vetenskaplig forskning inom ett avgränsat område. När du gör en litteraturstudie utgörs din data främst av vetenskapliga artiklar.

Man Ett lika omdebatterat pronomen som jag. Metatext Text om texten, vars funktion är att hjälpa läsaren att orientera sig. Vanliga metoder är kvantitativ metod och kvalitativ metod. Motivera Ge exempel för de åsikter och slutsatser som du för fram.

Mottagare De tänkta läsarna av texten. Opersonlig Undvika att använda jag, om det inte främjar textens syfte. Opponent Person som ger omdöme om en annan persons text. Opponering Det tillfälle då opponenten presenterar sitt omdöme.

Opposition Se Opponering. Organisation Innehållet i akademiska texter ska organiseras utifrån en lättförståelig struktur. Detta gäller såväl på menings- och styckesnivå som för texten i sin helhet. Ett vanligt sätt att organisera akademiska texter är att följa IMRoD-modellen.

Parafrasera Med egna ord beskriva innehållet i en text som någon annan skrivit. Se även citera. Passiv konstruktion När det grammatiska subjektet i en mening är passivt.