Hur farligt är kokain

Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna. Insomni hos barn och ungdomar 6—17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Melatonin kan orsaka dåsighet.

Melatonintabletter ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker. Äldre: Exponeringsnivån av melatonin efter oral administrering till unga och måttligt äldre vuxna är jämförbar.

Oklart om väsentligt äldre personer är särskilt känsliga för exogent melatonin. Försiktighet bör iakttagas vid behandling av denna ålderskategori och individuell dosering rekommenderas. Immunologiska sjukdomar: Enstaka fallrapporter beskriver försämring av autoimmun sjukdom hos patienter som tar melatonin.

Melatonintabletter rekommenderas inte till patienter med autoimmuna sjukdomar. Epilepsi: Melatonin har rapporterats att både öka, minska och att inte ha någon effekt på anfallsfrekvens. Viss försiktighet bör iakttagas vid användning hos personer med epilepsi.

Diabetes: Begränsade data tyder på att melatonin som intas i nära anslutning till kolhydratrika måltider kan försämra blodglukoskontrollen under flera timmar. Melatonintabletter ska tas minst 2 timmar före och minst 2 timmar efter en måltid, helst minst 3 timmar efter en måltid hos personer med signifikant nedsatt glukostolerans eller diabetes.

Graviditet och amning: Rekommenderas ej under graviditet eller till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel. Rekommenderas inte till ammande kvinnor. Datum för översyn av produktresumén: För ytterligare information och priser se: www.

Kokain är den näst vanligaste illegala drogen efter cannabis i Europa men är inte fullt så vanlig i norra som i södra Europa. Kokain utvinns ur kokabuskens blad som främst växer i Sydamerikas djungler i Colombia, Peru och Bolivia. Kokainpreparaten klassificeras oftast bland centralstimulerande substanser som en egen grupp skild från amfetaminderivaten.

Kemiskt är kokain en bicyklisk alkaloid som kan reagera med syror för att bilda salter, t ex kokainhydroklorid. Kokainpreparaten kan indelas i kokainpulver ett hydrokloridsalt som sniffas "snortas" eller injiceras och "Crack" fri bas som röks. Kokain är en alkaloid med den kemiska benämningen bensoylmetylekgonin.

Ekgonin är en substans med anestetiska och kärlsammandragande effekter varför kokain har använts som topiskt bedövningsmedel vid ögon- och näskirurgi. Under rapporterades ungefär 78 beslag av kokain inom EU, vilket innebar att 62,6 ton kokain konfiskerades.

År beslagtogs ton inom EU i 98 beslag vilket var nytt rekord. I Sverige har det beslagtagits större mängd kokain år jämfört med Kokain är vanligast i södra och västra Europa. Det finns nu indikationer på ett ökat bruk i Sverige men eftersom användningen är illegal är konsumtionen inte säkert mätbar.

Kokain är främst känt som en utbredd "partydrog" och är därför relativt vanligt förekommande i krog- och nattklubbsmiljöer med efterfester i storstäderna, framför allt i USA, Storbritannien och södra Europa. Prevalensen i EU ligger mellan 0,,6 procent bland unga vuxna.

Kokain förekom i 22 procent av alla rapporterade sjukhusvårdade akuta drogförgiftningar i EU. Åttiofem procent av användarna är män och femton procent kvinnor, det är vanligast i åldersgruppen år. Medelålder vid debuten är 23 år. I tjugoårsåldern är det dock vanligare bland kvinnor än män, unga kvinnor blir ofta bjudna av manliga bekanta inte minst för att trigga ökad sexuell lust, en problematik som återkommit i flera rättsärenden rörande sexuella övergrepp och våldtäkt.

Idag förekommer kokain sannolikt i större omfattning bland ungdomar i Sverige än under talet, men det är fortfarande betydligt ovanligare än cannabis och amfetamin. Kokain intar andraplatsen bland beslagtagna droger efter cannabis.

Ett gram kokain kostar vanligen mellan 54 och 83 Euro, i Sverige ca kronor år I USA är kokainanvändningen betydligt vanligare än i Sverige. Man beräknar att cirka 50 miljoner amerikaner använt kokain någon gång och att 5 miljoner använder det regelbundet.

Kokain är den näst vanligaste drogen efter marijuana i USA och den drog som orsakar flest besök vid sjukhusens akutmottagningar efter alkohol och tobak. Kokainhydroklorid Kokain extraheras från kokaplantans blad Erythroxylum coca. Kokaplantan växer i Sydamerika och produceras nästan uteslutande i Colombia, Peru och Bolivia.

Kokablad krossas och pressas samman med lösningsmedel. Denna intorkade primärprodukt kallas kokapasta. Kokainhydroklorid framställs från kokapasta genom tillsättning av saltsyra under upphettning. Tuggande av kokablad är en uråldrig sed i Anderna vilket ger en måttlig centralstimulerande effekt.

Vid tuggning tar det ungefär en halvtimme innan effekten märks och efter två timmar nås maximala uppiggande och hungerdämpande effekter. Kokain renframställs vanligen i primitiva fabriker i djungeln och smugglas sedan vidare genom bl a Mexiko till främst USA, Kanada och Europa.

Mexiko har varit utsatt för en våldsam kriminalitet i samband med smuggling och handel med kokain - det s k kokainkriget. Kokain som substansbruksmedel kom först fram i slutet av talet i USA och totalförbjöds redan I första hand konsumeras kokain genom att det sniffas "snortas" in i näsan via ett rör eller en ihoprullad sedel men kokain kan även injiceras, sväljas eller rökas.

Kokain upptas i nässlemhinnans vener och ger ett snabbt tillslag och ett relativt kortvarigt rus ca 30 min. Kokainhydroklorid metaboliseras snabbt till en aktiv metabolit som heter bensoylekgonin. Denna metabolit har längre halveringstid jämfört med kokain.

Bensoylekgonin är den substans som vanligen detekteras vid provtagning för kokainintag. Några svenska slangbenämningar är ladd, pudra näsan, näskaffe, kola, snö och schmurk. Crack Genom kokning av kokainhydroklorid med bikarbonat utvinns kokainbas i kristalliserad fri form, så kallat "Crack" som vanligen intas genom förbränning och rökning.

Crack är fettlösligt och adsorberas snabbt i lungkapillärer när det röks. Det förekommer i gråvita eller gulaktiga klumpar med en porig yta och fet konsistens som kan rökas efter upphettning. Crack används mest av socialt kraftigt marginaliserade personer med substansbruk.

Crack anses ge ett mycket intensivt men kortvarigt rus. Kokainbas upptas vid rökning i lungkapillärernas endotel och ger ett tillslag inom sekunder. Syntetiskt kokain Olika varianter av syntetiska nätdroger som liknar kokain har börjat dyka upp på drogmarknaden under senare år.

Några av dessa är dimetokain och camfetamin. Flera av dessa droger med namn liknande kokain har visat sig innehålla andra syntetiska psykoaktiva substanser än kokain, bl a har syntetiska cannabinoider kunnat detekteras. Symtom Effekter vid substansbruk Ruset av kokain är kortvarig min efter "snortning" och medlet behöver intas upprepade gånger för att effekten skall kvarstå.

Det euforiska ruset inträder minuter efter sniffning och maximal koncentration i hjärnan uppträder efter cirka 4 minuter. Euforin är som kraftigast under initialfasen av ruset. Effekten inträder snabbast vid inhalation, därefter intravenös tillförsel, nasal och sist oral tillförsel.

Man blir vanligen pigg, glad, energisk och "uppåt" euforisk av ruset. Kokain stimulerar främst dopaminreceptorer, men även noradrenalin- och serotoninreceptorer med ökad frisättning av katekolaminer som följd. Kokainruset beskrivs ge ökad: Vitalitet man blir pigg och uppåt Eufori, välbehag Energi och uthållighet Ökad sexuell lust Akut kokainförgiftning är en sällsynthet i Sverige och kokainrusets direkta effekter förorsakar sällan sjukhusbesök.

Akuta sjukhusbesök är i dessa sammanhang oftare resultatet av komplikationer till substansbruk, överdosering eller blandförgiftning. Aptiten kan öka, vilket leder till hetsätande, men även aptitlöshet och anorexi förekommer.

Insomningssvårigheter, oro, rastlöshet, ångest, irritabilitet är andra negativa effekter som drogen kan ge upphov till, liksom: Tankeflykt, instabilt temperament.