Författare på listan

Linkedin Svenska regeringens uppdrag att skapa en svensk kulturkanon väcker oro. Men den behöver inte vara nationalistisk och uteslutande. Hon skrattar och säger att vi har stött på den enda kulturarbetaren i Sverige som försvarar regeringens försök att ta fram en svensk kulturkanon.

Problemet är ju att folk inte läser överhuvudtaget, säger Larsson. Bildtext Dramatikern Gertrud Larsson anser att Vilhelm Mobergs utvandrarserie ska ingå i en svensk litteraturkanon. Uppdraget är politiskt och i bakgrunden finns en uppfattning om att många inflyttade har allt för vaga begrepp om det svenska samhället och kulturen.

Så jag tror det finns ett behov av att bygga fram någonting som vi alla kan relatera till. Något som unga människor kan lära sig när de kommer till Sverige så de får en karta och kompass och orientera sig i Sverige, säger professor Lars Trägårdh som leder kommittén.

Bildtext Lars Trägårdh har blivit en omstridd person. Kulturkanonprojektet är ett rött skynke för kultureliten, men han bjuder också de politiska uppdragsgivarna på motstånd. Den ska sammanställa en svensk kulturkanon av verk som väljs ut av expertgrupper.

Svenska böcker topplista

Processen ska vara öppen och inkluderande. Allmänheten ska ha möjlighet att komma med förslag. Ordförande i kommittén är professorn och historikern Lars Trägårdh. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti Väcker rädsla för att bli exkluderad Många kulturarbetare ser med misstro på försöket att skapa en kulturkanon.

Det anses vara nationalistiskt och auktoritärt, medan kulturen och en eventuell kulturkanon är någonting som bör vara dynamiskt och växa fram av sig själv. Vetskapen om att det nationalistiskt sinnade partiet Sverigedemokraterna ligger bakom kraven gör inte känslorna svalare.

På Bokmässan i Göteborg handlar diskussionen om böcker. Bildtext Johan Sandberg McGuinne hoppas att alla minoriteter och grupper i samhället inkluderas i arbetet med att ta fram en svensk kulturkanon. Så länge han själv får ingå i kulturkanon kan det väl vara okej, säger han.

Jag lägger inte så mycket värdering i det, jag skulle säga att det beror på vilket syftet är. Är det till för att främja något gott ja då är det okej. Är det till för att exkludera andra människor, då säger jag nej. Bildtext Amer Sarsour vet vad som ska ingå i litteraturkanon.

Han vet att projektet är ett rött skynke för kultureliten. Det är inte heller just den läsande klassen som behöver en kulturkanon, utan de som strävar efter att bli en del av samhället. Detta är oerhört viktigt för att man i Sverige ska kunna nå framgång, trivas, göra karriär och bli lycklig, säger han.

Samtidigt bjuder han också sina politiska uppdragsgivare på motstånd. Ännu vill han inte säga om han ens tänker föreslå några konkreta listor över böcker och konstverk även om det ingår i uppdraget. I stället säger han sig inspireras av Hollands kulturkanon som snarare öppnar fönster in i landets idéhistoria.

För Trägårdh är de svenska institutionerna, rättsstaten och demokratin minst lika viktiga som konsten och litteraturen. Något uteslutande nationalistiskt projekt anser han sig inte heller hålla på med, utan säger att influenser från andra kulturer är en given del av det svenska samhället.

Särskilt Finland som var en del av Sverige i år har en självklar plats, säger han. Mumindalen svenskare än det svenska Ebba Witt-Brattström, av sitt förlag beskriven som Sveriges mest kända litteraturprofessor, är kluven till regeringens kulturkanonprojekt.

Och det är jag gärna med och bidrar till, säger Witt-Brattström. Hon anser att det finns en märklig uppfattning att unga läsare inte skulle kunna intressera sig för klassikerna i litteraturen. Bildtext Ebba Witt-Brattström säger sig lätt kunna lista 50 verk som borde ingå i en svensk kulturkanon.

Men måste det vara tre i topp blir det två finlandssvenska författare. Två av dem är från Finland Taggar: Litteratur, Kulturkanon.