Har ont på vänster sida av huvudet

Sök Vad är huvudvärk Huvudvärk är vanligt hos barn och vuxna och är oftast inte farlig, men kan vara mycket besvärlig. I sällsynta fall är huvudvärken farlig. Om huvudvärk Att ha tillfällig huvudvärk är vanligt hos både vuxna, tonåringar och barn och oftast är orsaken till huvudvärken varken allvarlig eller farlig.

Men det finns ofarliga typer av huvudvärk som är återkommande och mycket besvärliga. Hos över 90 procent av dem som söker vård på grund av huvudvärk som främsta symtom handlar det om huvudvärk av spänningstyp HST eller migrän. Huvudvärk hos barn och tonåringar Hos barn kan huvudvärken bero på en förkylning, stress, att barnet druckit eller ätit för lite eller att det har sovit för lite.

Enligt flera olika undersökningar har omkring två av tre av samtliga skolbarn haft huvudvärk under det senaste året. Förekomsten av huvudvärken tycks öka med åldern, särskilt hos tonårsflickor. Vanligast är huvudvärk av spänningstyp, HST.

Olika typer av huvudvärk Det finns många olika typer av huvudvärk. Även om huvudvärken inte är farlig kan den vara nog så handikappande. Detta har kallats för spänningshuvudvärk. Forskning på senare tid tyder på att det kan finnas andra orsaker till att huvudvärken uppstår, varför man övergått till att kalla spänningshuvudvärk för huvudvärk av spänningstyp, HST.

Knappt nio av tio av kvinnorna och två tredjedelar av männen har huvudvärk av spänningstyp eller HST någon gång. Denna typ av huvudvärk är även vanlig bland barn och ungdomar. Kronisk huvudvärk av spänningstyp vid denna typ har man huvudvärk under minst 15 dagar per månad under mer än tre månader.

Symtom Huvudvärken är molande eller tryckande och kommer långsamt för att bli kraftigare och avtar långsamt. Den sitter oftast på båda sidorna av huvudet och kan kännas som ett spänt band runt huvudet eller som en tung åtsittande mössa.

Plötsliga hugg i huvudet

Käkar och nackmuskulatur kan kännas spänd och öm. Om man har spänningshuvudvärk ofta bör man ta itu med orsaken till att huvudvärken kommer. Det är en signal på att något är fel och att man behöver göra något åt det i stället för att dämpa huvudvärken med värktabletter.

Motion och fysisk aktivitet samt att träna avslappning är exempel på förebyggande åtgärder för att spänningshuvudvärk inte ska uppstå. Om man gnisslar tänder eller biter ihop käkarna när man sover, kan man skaffa en bettskena. Dålig syn kan också leda till HST, en förebyggande åtgärd kan vara att göra en synkontroll och att skaffa glasögon.

Migrän drabbar cirka 1,5 miljoner svenskar och räknas till en av våra folksjukdomar. Här kan du läsa mer om migrän. Smärtan är mycket intensiv och anses vara värre än smärta vid en förlossning eller njursten. Huvudvärken är vanligare hos män.

Huvudvärken debuterar oftast i 20—årsåldern, men senare hos en del och särskilt då hos kvinnor. Hos kvinnor är det vanligt att bli besvärsfri i samband med graviditet. Under episoderna kommer ofta många attacker efter varandra.

En sådan period kan hålla i sig under fyra till tolv veckor. Därefter kan man vara besvärsfri under flera veckor och upp till flera år. Perioder med klusterhuvudvärk kommer oftast en till två gånger per år. Smärtan är så intensiv att det är svårt att vara stilla.

Attackerna kan pågå i mellan 15 minuter och upp till tre timmar. De kan komma allt ifrån varannan dag till åtta gånger per dygn och de kommer ofta vid samma klockslag. Under en attackperiod kommer värken på samma sida av huvudet vid varje attack.

Blodkärlen i huvudet blir inflammerade vilket leder till en kraftig svullnad som i sin tur ger svår smärta. Man bör inte sova dagtid då det kan starta en huvudvärksattack. Om man får attacker nattetid kan man pröva att höja huvudändan på sängen cirka 20 centimeter.

Det kan minska besvären. Läkemedel som hör till gruppen triptaner hjälper oftast. Man får lära sig att ta sprutorna själv. Triptaner finns även som nässpray eller tabletter, men hjälper inte lika snabbt och effektivt som vid användning av sprutor.

Man kan även få behandling med syrgas genom ansiktsmask. Syrgasbehandling bryter oftast attacken inom 15—30 minuter. Det läkemedel som används då innehåller verapamil. Bäst brukar behandling där man kombinerar två olika förebyggande läkemedel fungera.

Triptaner bör heller inte tas oftare än två gånger per dygn, vilket gör det svårt om man har många attacker under samma dygn. På Karolinska Institutet i Stockholm letar man efter genetiska förändringar som kan ge information om vem som svarar på en viss behandling, eller som inte svarar på behandlingen.

Som det är idag måste patienten prova ut läkemedel och dos för att kunna komma fram till vilken behandling som fungerar. Forskning om klusterhuvudvärk Forskare på Karolinska Institutet i Stockholm försöker ta reda på varför man får klusterhuvudvärk för att i nästa steg kunna skapa bättre behandlingar och även hitta ett botemedel mot sjukdomen.

Läs mer om forskningen här. Klusterhuvudvärk historiskt har beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Men nu finns pågående forskning som visar att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer än män i vardagen. Kvinnor har enligt denna forskning längre besvärsperioder, fler relaterade symtom, använder mer mediciner och är oftare sjukskrivna.

Resultatet av forskningen har publicerats i två studier i tidskriften Neurology. I sällsynta fall har huvudvärken en allvarlig bakomliggande orsak. Det kan exempelvis vara en hjärnblödning, en blodpropp i hjärnan, en allvarlig infektion eller en hjärntumör.

Huvudvärken brukar exempelvis starta väldigt akut6,14 och kan vara mycket svår, den kan försämras vid ansträngning 1,14 och vara tilltagande. Utifrån dessa svar brukar läkaren kunna göra en bedömning om vilken typ av huvudvärk det rör sig om.

Då går oftast huvudvärken över. Man ska inte ta smärtstillande läkemedel mot huvudvärk mer än nio dagar i månaden. Vid huvudvärk som kommer ofta bör huvudvärken utredas för att ta reda på orsaken så att lämplig behandling kan ges. Det finns olika behandlingar för olika typer av huvudvärk.

Då kan man lättare se vilka situationer som bidrar till huvudvärken och förstå vad som är skälet till att huvudvärken kommer. I en huvudvärksdagbok kan man ta upp följande:1 hur ofta huvudvärken kommer hur länge man har huvudvärk varje gång hur intensiv huvudvärken är om man tar läkemedel mot huvudvärken.

Visste du att… … av alla som söker vård på grund av huvudvärk, har cirka 90 procent huvudvärk av spänningstyp HST eller migrän? Barn blir till exempel ofta illamående och kvinnor upplever ofta att huvudvärken blir lindrigare efter klimakteriet. Det spelar ingen roll vilken typ av huvudvärk man har och man behöver heller inte ha fått en diagnos för att få gå med i Huvudvärksförbundet.