Hur många sidor är en uppsats

Förväxla inte teorikapitlet med den del av bakgrunden som rör tidigare forskning. Metod Metodbeskrivningen är en viktig del av din uppsats då mycket av din trovärdighet skapas här. Det är i metodkapitlet som du berättar vad du har gjort, och förklarar varför.

Du ska också beskriva hur du samlat in ditt material, vilka avgränsningar du gjort och hur du kommer att analysera det material du samlat in. Det första du ska tänka på när du skriver metodkapitlet är att den metod du valt ska återspegla det syfte texten har.

Du ska alltså beskriva ditt val av metod och hur du använder den för att belysa och besvara din problemformulering eller forskningsfråga. Du ska därtill beskriva på vilket sätt de val du gjort påverkat undersökningens validitet och reliabilitet.

Vad är validitet och reliabilitet? Förenklat kan man säga att validitet och reliabilitet beskriver hur väl man lyckats mäta det man velat mäta. För att få fram trovärdiga resultat är det viktigt att du eftersträvar hög validitet och reliabilitet.

Hög validitet har en undersökning om den handlar om det som är viktigt i sammanhanget, alltså om den data som tagits fram är relevant för uppgiftens syfte. Har du exempelvis undersökt hur flyktingar från Syrien upplevt sin första kontakt med Migrationsverket?

Då är det viktigt att du bland annat tydliggör för läsaren hur många du intervjuat, vilken typ av frågor du ställt, hur deltagarna valts ut och hur analysen av materialet gått till. Hög reliabilitet har en undersökning om mätningen är genomförd på ett korrekt sätt, alltså om du varit noggrann när du tagit fram din data.

Ingår det i din undersökning att väga mindre volymer av olika ämnen? Då är det viktigt att du tydliggör för läsaren att du kontrollerat att den våg du använder är korrekt inställd, att den visar ett tillräckligt exakt resultat, att du nollställt vågen mellan varje mätning och att miljön du arbetar inte orsakar några felkällor.

Består din undersökning av enkäter? Då är det viktigt att du tydliggör för läsaren att de svarande har haft så likvärdiga förutsättningar som möjligt för att svara på frågorna.

B uppsats diva

Begreppen reliabilitet och validitet har sitt ursprung i kvantitativ forskning, men används idag också inom kvalitativ forskning. Av naturliga skäl skiljer sig användandet av begreppen något åt vad gäller de olika metoderna, men grundförutsättningarna är de samma; utan hög reliabilitet och validitet går det inte att åstadkomma god forskning.

Särskilt viktigt är detta om du påstår att du utifrån materialet kan dra generaliserbara slutsatser. Och om du gjort ett kemiskt experiment, hur säker kan du vara på att du använt rätt instrument? Hur pass säkra slutsatser kan du dra utifrån den metod du använt?

Är urvalet tillräckligt stort? Går resultaten att generalisera? När du besvarar dessa frågor kommer de olika delarna av uppsatsen att länkas samman. I praktiken betyder detta att du i metodkapitlet visar att du har förstått den praktiska betydelsen av de teoretiska begrepp du använder i din text.

Rör din undersökning människor eller djur? Då behöver du också ha med en forskningsetisk diskussion i ditt metodkapitel. Ibland ingår också en metoddiskussion i metodkapitlet. Metoddiskussionen är en text där du diskuterar styrkor och svagheter med ditt val av metod i relation till ditt syfte och ditt undersökningsmaterial.

Andra gånger ingår metoddiskussionen i diskussionskapitlet. Tänk på att! Du ska inte skriva att din undersökning har hög validitet och reliabilitet. Istället ska du, genom att beskriva hur du gått tillväga, övertyga läsaren om att så är fallet.

Resultat, Analys och Diskussion En av uppsatsens mest centrala delar är resultatredovisningen och efterföljande diskussion. Det är här du presenterar ditt empiriska material, det vill säga vad du har kommit fram till. Det är också här du analyserar din empiri.

Det kan innebära att du på olika sätt sätter dina resultat i relation till vad tidigare forskning kommit fram till eller hur pass väl de svarar mot dina teoretiska utgångspunkter. Hur står sig dina resultat i jämförelse med tidigare studier?

Finns det likheter? Finns det skillnader? Hur kan teorier förklara dina resultat? Det kan förekomma olika kombinationer av delarna Resultat, Analys och Diskussion, beroende på ämnesval och traditioner. Ibland genomförs analysen i form av en diskussion, ibland parallellt med resultatredovisningen.

Därmed kan rubriksättningen se lite olika ut. Analysen har alltså inget eget kapitel utan ingår vanligtvis i resultatdelen. Detta betyder dock inte att analysen har en mindre viktig funktion i texter som är skrivna efter IMRoD-modellen.

Alla akademiska texter behöver ha med såväl resultat som analys och diskussion. Vad är då skillnaden mellan resultat, analys och diskussion? Ett sätt att beskriva det på är genom att likna arbetet vid ett pussel. Du börjar med det empiriska materialet — pusselbitarna.

I analysen undersöker du varje detalj av empirin för att förklara vad de betyder och har för funktion — placera bitarna i pusslet. En diskussion handlar slutligen om att tolka och förstå helheten — det färdiga pusslet. Att tänka på när du skriver resultat, analys och diskussion: I resultatdelen ska du presentera, återge, redogöra, organisera och kategorisera.

I analysdelen ska du, med bakgrund i de teorier du valt, tolka, jämföra, förklara och kontrastera. I diskussionsdelen ska du sammanfatta, generalisera, motivera, ifrågasätta, ta ställning och blicka framåt. Resultaten, eller empirin, ska redovisas sakligt och objektivt.

Har du till exempel genomfört en intervjustudie ska du i resultatavsnittet beskriva vad som framkommit i genomförda intervjuer, utan att tolka eller värdera informanternas utsagor. Tänk på att redovisa empirin på ett tillgängligt och överskådligt sätt.

Du ska inte redovisa ordagrant vad respektive informant säger, utan sammanfatta huvuddragen utan att viktig information går förlorad. Tematisera gärna innehållet i ditt resultatavsnitt, t. Det gör redovisningen lättare att överblicka. Ett annat sätt att underlätta för läsaren är att använda sig av metatext.

I analysdelen ska du, med utgångspunkt i teorin, förklara hur dina resultat hänger samman. Här är det viktigt att du undviker att ha egna åsikter eller att lyfta in nya teorier. Allt du skriver måste vara kopplat till ditt syfte och de teorier och metoder du tidigare beskrivit.

Var också noggrann med att belägga allt du skriver med tydliga referenser. I diskussionsdelen ska du slutligen lyfta analysen och resultatet till en generell nivå. Du kan exempelvis utgå ifrån följande frågor: Går det att göra alternativa tolkningar av dina resultat?

Är resultaten generaliserbara? Hur står sig resultaten i förhållande till jämförbara studier? Vad betyder resultaten för de praktiska verksamheter du undersökt om du undersökt sådana? Vilka möjligheter och behov till fördjupad forskning ser du?

Avslutning — slutsatser eller summering? Avslutningen på en uppsats kan se olika ut och vara olika lång. Inom vissa ämnesområden räcker det med en eller ett par meningar medan man inom andra kan skriva flera sidor. En del uppsatser kräver konkreta slutsatser, medan det för andra passar bättre med en summering.

Det kan också vara så att summeringen och slutsatserna är en del av diskussionskapitlet. Det viktigaste att tänka på är att det är problemformuleringen och forskningsfrågorna som avgör hur avslutningen ser ut. Kom också ihåg att en forskningsfråga som inte får något entydigt svar också är ett giltigt resultat.

Om du skriver en summering ska den upprepa de viktigaste delarna av studien, men gärna formulerat på ett nytt sätt, till exempel genom att sätta in dem i ett större sammanhang. I avslutningen bör du också sätta in ditt arbete i ett större perspektiv och peka på en möjlig fortsättning.

Under arbetets gång kan det ha dykt upp nya problemformuleringar och intressant litteratur som du skulle kunna ha följt upp men som har fallit utanför ramarna för ditt projekt. Skriv gärna någon rad om det. Se avslutningen som en spegling av inledningen.

I inledningen beskrev du vad du skulle göra, i avslutningen visar du på att du gjort det. Genom att på detta sätt knyta ihop din text guidar du läsaren till det du anser är det viktigaste bidraget till det ämne du undersökt — du kommunicerar ditt innehåll och fullföljer ditt uppdrag som skribent av en vetenskaplig text.

Referenslista Efter dina avslutande ord följer referenslistan. Se till att du använder det valda referenssystemet på ett konsekvent vis. Korrekturläs gärna referenslistan flera gånger, det är lätt att missa småfel. Mer om hur du arbetar med referenser hittar du i delen Hantera referenser.

Bilagor Om du har några bilagor placeras de alltid sist i din uppsats. Har du gjort en enkätstudie eller intervjuer? Då ska enkäten och intervjuguiden vara med som bilagor. Är du osäker på vad du ska ta med som bilaga? Fråga din lärare eller handledare.

Till ett QUIZ.