Är ryssland ett europeiskt land

Antal invånare: miljoner Huvudstad: Moskva Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land. Under talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem.

Under president Vladimir Putins tid vid makten från år har en återgång skett till ett auktoritärt styre samtidigt som Ryssland strävat efter att återupprätta sitt inflytande i närområdet. Större delen av befolkningen bor i landets europeiska del.

Mellan och 1 miljon ryssar har lämnat landet sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina Av Rysslands invånare är drygt fyra femtedelar etniska ryssar, det vill säga östslaver med ryska som modersmål. Vid sidan av ryssar finns en mängd andra folkslag av skilda ursprung.

Största minoriteter är tatarer och ukrainare. Andra betydande minoriteter är basjkirer, tjuvasjer, tjetjener, armenier och belarusier. Ukrainare och belarusier är liksom ryssarna östslaviska folk, medan tatarerna och basjkirerna är turkiska folk.

Resten av befolkningen, sammanlagt cirka tio procent, utgörs av mer än hundra olika nationaliteter.

Ryssland karta städer

Rysslands flagga. Religion Den rysk-ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa samfundet i Ryssland och utgör ett slags nationalkyrka, knuten till kulturarvet. Dess överhuvud är patriarken av Moskva och hela Ryssland, som biträds av Heliga synoden med sju medlemmar.

Den kommunistiska regimen i Sovjetunionen var uttryckligen ateistisk. Omkring två tredjedelar av alla kyrkor stängdes efter revolutionen , och många andra förstördes eller användes till annat. År antogs en lag som garanterar fri religionsutövning och skrevs religionsfriheten in i författningen.

En rad kyrkor och kloster restaurerades och det gick en våg av religiös väckelse över landet. Politiskt system Det politiska systemet i Ryssland ger presidenten stor makt. Författningen från drar tydliga gränser mellan den verkställande makten, det vill säga president och regering, den lagstiftande makten parlamentet , och den dömande makten som består av domstolsväsendet.

Tanken är att dessa ska balansera varandra, men i praktiken dominerar presidenten helt och hållet. I början av meddelade president Vladimir Putin att han har för avsikt att ändra grundlagen och den rådande maktbalansen. Presidenten väljs i allmänna val och kan endast sitta två perioder i rad.

Mandatperioden var fram till slutet av fyra år, men då antogs en författningsändring som innebär att mandatperioden från och med valet blev sex år. Därmed kunde Vladimir Putin, som varit president mellan och , väljas om för en ny period och ännu en gång Våren antogs ett antal nya författningsändringar som bland annat innebar att Putins tidigare mandatperioder räknades bort, "nollställdes" och att han kunde ställa upp på nytt i valet Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden Politiska partier Det ryska partisystemet är föränderligt.

Partier bildas, byter namn, ingår allianser och försvinner igen. Under talet har partisystemet dock fått fastare form och åtskilliga mindre partier har försvunnit. I gengäld har den politiska mångfalden minskat och Kremls inflytande ökat.

Demokrati och rättigheter De demokratiska bristerna är stora i Ryssland trots att demokrati och rättssäkerhet garanteras i grundlagen. Redan innan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina var press- och yttrandefriheten begränsad, och oberoende medier och oppositionspolitiker motarbetades på olika sätt.

Under kriget har den inre repressionen skärpts kraftigt. Sedan kriget bröt ut har alla oberoende medier stängts och de flesta regimkritiska journalister och oppositionspolitiker har lämnat landet, eller sitter i fängelse. Det har blivit olagligt att sprida vad som kallas falska nyheter om den ryska armén och det har blivit svårare för frivilligorganisationer att verka.

Samtidigt anklagas Ryssland för en lång rad krigsförbrytelser i Ukraina. Landet har portats från FN:s människorättsråd och har på eget initiativ lämnat Europarådet. President Putin är internationellt efterlyst av ICC som anser att Putin gjort sig skyldig till krigsförbrytelser.

Utrikespolitik och försvar Den ryska utrikespolitiken har inriktats på att stärka landets roll som en stormakt som alltid får ett ord med i laget när internationella kriser ska lösas. Ryssland hävdar särskilt rätten att slå vakt om sina nationella intressen i närområdet vilket lett till militära angrepp på grannländer och gradvis försämrade relationer med västländerna.

Den 24 februari inledde Ryssland ett fullskaligt anfall mot Ukraina vilket utlöste den värsta krisen mellan Moskva och väst sedan kalla krigets dagar. Ekonomi Ryssland har enorma naturtillgångar och en bred industriell bas.

Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn växer, men beroendet av råvaruproduktion är fortfarande stort. Olje- och gasexporten som ger Ryssland ett stort överskott i utrikeshandeln kom i fokus när omvärlden införde ekonomiska sanktioner av aldrig skådat slag mot Ryssland efter den ryska invasionen av Ukraina i februari Redan efter Rysslands erövring och annektering av Krim hade omvärlden infört sanktioner mot Ryssland.

Ryska banker fick problem att låna pengar utomlands, utländska investerare flydde landet, rubeln rasade i värde och inflationen sköt i höjden. Krisen förstärktes av det dramatiska prisfall på olja som ägde rum under andra halvan av Olja, oljeprodukter, naturgas och kol står som regel för omkring hälften av Rysslands exportintäkter.