Är det farligt att blöda i örat

På den här sidan hittar du frågor och svar om öron och hörsel. Bild: Foto: Pixabay, CC0. Varför hör jag ALLT? Fråga: Jag hör ljud som det egentligen inte skulle vara möjligt att höra, som till exempel när telefonen ringer hos grannen på andra sidan gatan.

Om jag är ute och äter kan jag ha svårt att sortera det som sägs. Om ett ljud kommer plötsligt kan det smälla till som en explosion i huvudet. Är det verkligen normalt eller finns det en diagnos för detta? Vi vet inte säkert hur vanligt hyperakusi är, men enligt enstaka studier har cirka 8—9 procent av befolkningen över 18 år denna åkomma.

Möjligen fler kvinnor än män. Uppkomstmekanismen är inte klarlagd men både fysiska och psykologiska faktorer påverkar. Hyperakusi förekommer ofta i kombination med tinnitus, men även i samband med tillstånd som migrän, Ménières sjukdom, depression och posttraumatiskt stressyndrom.

Störningen ligger sannolikt i det centrala nervsystemet, och båda öronen påverkas nästan alltid. Besvären brukar delas in i tre kategorier: Den första gäller upplevd smärta i samband med ljud. Den andra innebär mer ljudirritation än smärta och den tredje gäller rädsla att bli skadad när man utsätts för ljud.

En speciell form av hyperakusi är misofoni, där individen är överkänslig mot vissa vardagsljud, som när någon sväljer, smaskar eller petar på sina naglar. Eftersom mekanismerna inte är kända så finns ingen evidensbaserad behandling.

De behandlingar som används är kognitiv beteendeterapi KBT , viss form av ljudstimulering, avslappningsövningar och fysioterapi. Vid misstanke om hyperakusi krävs utredning av hörselkunnig läkare. Fråga: Jag undrar om hörlurar med benledningsteknik utgör samma risk för hörselskador som in-ear och on-ear hörlurar?

Tryckförändringarna registreras av hårcellerna och omvandlas av dessa från mekanisk energi till elektrisk energi, som skickas till hjärnan för tolkning: vi hör. Hörselskador sitter oftast i hörselorganet. Risken för att hörselorganet skadas ökar med ökande lyssningsvolym och -tid.

Vid användning av konventionella hörlurar som placeras på öronmusslan on-ear-hörlurar eller i hörselgången in-ear-hörlurar , leds ljudvibrationerna via luften, trumhinnan och hörselbenen till innerörat. Sådant ljud kallas luftlett.

Vid användning av hörlurar med benledningsteknik leds ljudvibrationerna via skallbenet till innerörat. Sådant ljud kallas benlett. Såväl luft- som benlett ljud orsakar tryckförändringar i innerörat och det är nästan alltid där som hörselskador uppstår.

Att använda hörlurar med benledningsteknik i stället för konventionella hörlurar minskar därför inte risken för hörselskador. Om man ändå vill använda sådana hörlurar, är det ur hörselskadesynpunkt säkrast att göra det i tyst miljö. Orsaken är att hörlurar med benledningsteknik inte isolerar från luftlett ljud, vilket ökar sannolikheten för att användaren höjer volymen för att överrösta bakgrundsljud och därmed ökar risken för hörselskada.

Fråga: Vad finns det för samband mellan tinnitus och bruxism och hur ska det behandlas? Detta beror sannolikt på att tinnitus är ett symtom som kan ha många olika orsaker. Tinnitus är därför svårt att mäta objektivt vilket försvårar forskning om bakomliggande mekanismer.

Ibland är tinnitus orsakat av att man utsatts för högt ljud, men kan också uppstå efter trauma, infektioner, tumörer och ha neurologiska orsaker. Orsaken till bruxism, det vill säga att man gnisslar och pressar tänder, går sannolikt att finna i hjärnan och är ofta relaterad till psykologiska orsaker som stress, ångest och depression.

Bruxism påverkas också av viss medicinering som antidepressiva och amfetamin. Vi vet att både tinnitus och bruxism är vanligare hos personer med käkfunktionsstörning TMD , det vill säga olika tillstånd som drabbar käkleden och käkmusklerna, och de betraktas som samsjukliga tillstånd.

Men det betyder inte att de har något direkt samband. Det som indirekt talar för ett samband är att behandling av TMD i vissa fall också har effekt på personens tinnitus. Det finns dock flera teorier om orsakssamband mellan tinnitus och TMD.

Både käksystemet och delar av mellanörat försörjs av samma nerver. En teori bygger på att käkleden ligger mycket nära mellanörat. Förändringar i käkledsdiskens position skulle därför kunna öka spänningen i en muskel som fäster i trumhinnan och orsaka svängningar i trumhinnan med tinnitus som följd.

Också en ökad aktivitet i käkmusklerna till följd av bruxism har föreslagits påverka spänningen i mellanörats muskler och därmed kunna orsaka tinnitus. Så sammantaget, hos personer med både tinnitus och TMD kan behandling med till exempel rörelseträning av käkarna och bettskena ibland också minska tinnitus.

Fråga: Hur kan man bevara en bra hörsel? Jag lyssnar på alltmer musik och ljudböcker med mina hörlurar, cirka en till två timmar per dag. Kan det vara skadligt? Finns det bra forskning om detta ämne? Exponering för starka ljud är förutom åldrande den vanligaste orsaken till hörselskada.

Forskning visar att hörlursanvändning kan ge hörselskada, men risken bedöms vara låg för de allra flesta. Risken att drabbas av hörselnedsättning av ljud beror på ljuddosen, det vill säga ljudvolymen och exponeringstiden.

För att skydda sin hörsel ska man tänka på att hålla nere volymen, men även tiden man lyssnar spelar alltså roll. Ju mer störande bakgrundsljud desto sannolikare är det att du höjer volymen. Därför är det säkrast att använda hörlurar med god ljudisolering när du befinner dig i en miljö med störande omgivningsljud, till exempel i bilen eller tunnelbanan.

Det är svårt att säga exakt vilka ljudvolymer som är säkra, men det finns evidens för att volymer från 80 dB och uppåt kan vara skadliga om exponeringstiden är tillräckligt lång. Enligt svensk lag ska därför arbetstagare som utsätts för i snitt 80 dB under en åttatimmars arbetsdag erbjudas hörselskydd, och vid 85 dB måste hörselskydd användas.

Det går också att begränsa ljudvolymen på mobiltelefonen, så att den varnar när ljudvolymen i dina hörlurar är hög. Vid vilken ljudvolym detta sker, beror på vad du har för telefon. En tumregel är att ljuddosen dubbleras för varje 3 dB ökning av ljudvolymen.

Det innebär att 80 dB under 8 timmar ger samma ljuddos som 95 dB under 15 minuter. Fråga: Jag har under många upplevt ett dovt bakgrundsljud. Det har kommit och gått och har aldrig varit bundet till en speciell plats. Jag funderar på om det kan vara en form av tinnitus men med dovt ljud.

Vad säger vetenskapen om det? Både ålders- och buller-relaterade hörselskador drabbar framförallt diskanten och det är ofta i det registret man då upplever tinnitus. Men, som du beskriver kan man även uppleva dov tinnitus. En vanlig orsak är att man upplever ljud från kroppen, till exempel blod som pumpar eller muskler som spänner.

Fråga: Jag uppfattar det som att öronen anpassar sig till volym. Om jag till exempel skruvar ner ljudet på TV:n, så kan jag skruva ner mer efter en stund, och sedan ännu mer. Inbillar jag mig? Liknande anpassning sker i olika sinnen: Om vi går från en ljus utemiljö in i ett mörkt hus, så vänjer sig ögonen så att vi efter en stund upplever att vi ser bra utan att anstränga oss.

Även luktsinnet vänjer sig till olika miljöer: Om vi tar oss direkt från polarvinterns kyliga understimulation av luktsinnet till en tropisk storstad känns dofterna först överväldigande, men blir snabbt mindre påträngande. Förmågan att vänja sig vid sinnesintryck kallas för adaptation och hjälper oss att upptäcka och anpassa oss till förändringar i omgivningen.

Forskningen har beskrivit fysiologiska mekanismer som bidrar till detta. I djurförsök har man till exempel observerat att nervsystemets signaler snabbt minskar när stimuleringen ges kontinuerligt. När det gäller ljud så har det länge varit oklart exakt hur tillvänjningen sker.

Men spännande nog visar nyare försök att nervceller i hjärnstammen kan anpassa sin känslighet så att de följer just de ljudnivåer med vilka de har blivit stimulerade under en viss tid. Vi hör alltså mer med hjärnan än med öronen. Det är alltså ingen inbillning, utan din hörsel som anpassar sig till förändringar i ljudmiljön.

När du skruvar ner volymen så upptäcker hjärnan en förändring i ljudets nivåvariationer och anpassar sig snabbt så att ljudet kan analyseras på bästa sätt. Fråga: Jag kan med viljekontroll sänka min hörsel, och när jag gör det hör jag ett dovt muller i örat.

Plötsliga hugg i örat

Det att svårt att beskriva exakt hur jag gör, men det är ungefär som att jag spänner något inuti mitt öra. Ingen annan verkar ha den här förmågan. Vad är det jag gör? Normalt använder vi inte dessa öronmuskler eftersom vi istället utnyttjar att vi lätt kan vrida på huvudet när vi vill fokusera på en ljudkälla.

När du med vilja spänner någon av öronmusklerna finns möjligheten att något i mellanörat påverkas, till exempel något ligament som fäster in i hörselbenskedjan eller någon struktur som står i kontakt med intilliggande blodkärl. Mullret du upplever kanske kan uppstå om muskelspänning fortplantas i mellanörats delar.

En sådan lågfrekvent vibration skulle dessutom kunna maskera andra, yttre ljud som du då uppfattar som lägre i jämförelse. Det finns till och med belägg för att en viss typ av tinnitus fantomljud kan orsakas av spänningar i käkmuskler som i sin tur orsakar vibration i mellanörats ligament.

Specialisttandläkare och bettfysiolog Marie Tullberg vid Karolinska Institutet har forskat kring detta tema. Hon har bland annat utvecklat ett hjälpmedel för att avlasta käkmuskelspänning. Sammanfattningsvis tror jag att din förmåga att kunna modifiera den upplevda ljudnivån är något helt normalt och ofarligt, som kan förklaras av att du tränat upp din förmåga att spänna örats yttre muskler.

Finns det någon vetenskap­lig förklaring? Det kan beskrivas som en känsla av djup avkoppling i kombina­tion med behagliga stickningar i huvudet, utlöst av triggers som lågmälda ljud eller lätt beröring och en känsla av att bli upp­märksammad.

På internet finns mängder av videos avsedda att utlösa AMSR, men forskningen om fenomenet är begränsad. Det finns belägg för att de hjärnom­råden som aktiveras vid ASMR också är involverade vid beteenden som stärker samhörighet med andra.

Hit hör exem­pelvis känsloladdad beröring, men också andra former av omsorg som förekommer mellan föräldrar och barn, romantiska partners eller vänner. Många ASMR-videor ger just en känsla av att bli uppmärksam­mad eller omhändertagen av någon.