Vilka högtider är viktiga inom kristendomen ekonomi

Kristi himmelsfärdsdag — en kyrklig högtid eller bara en ledig dag? Öppna bildvisare Är det dags att slopa söckenhelgerna och ersätta dem med lediga dagar utan kristet budskap? Bild: Mostphotos Emil Friman Med Kristi himmelsfärdsdag bakom hörnet kan man fråga sig hur många som verkligen firar Jesus resa till himlen och hur många som bara ser det som en ledig dag mitt i veckan.

Ingen kan förneka att vårt samhälle är uppbyggt på kristendomens värdegrunder. De flesta av oss firar fortfarande jul, påsk och andra högtider som är direkt förknippade med kristendomen.

Ortodoxa högtider

Samtidigt är sekulariseringen ett faktum. Staten och kyrkan har glidit långt från varandra och trots att en majoritet av finländarna fortfarande hör till kyrkan, kan man se en drastisk nedgång speciellt bland unga. Ingen tro är det unga tror på. Är det dags att slopa de kristna högtiderna och istället bara placera ut några årliga lediga dagar utan kristen förankring?

Söckenhelgerna ställer till besvär för arbetsgivaren Oftast är det inte ens kopplingen till kristendomen som gör att folk vill flytta på söckenhelgerna, förklarar Nils G. Holm, professor i religionsvetenskap. De bromsar upp mycket av verksamheten och så vill folk ha klämdagarna lediga.

I samband med arbetsmarknadsuppgörelsen år beslöt man att en utredning av söckenhelgerna skulle göras. Utredningen ledde inte till några åtgärder och det bestämdes att helgdagar som infaller på andra dagar än söndagar också i framtiden skulle vara lediga dagar.

Söckenhelgerna flyttades för en tid Det var inte första gången som det diskuterades kring de kyrkliga högtiderna som infaller mitt i veckan. Holm berättar att man redan flyttade bland annat trettondagen, Kristi himmelsfärdsdag och annandag pingst till lördagen.

Annandag pingst återinfördes inte som söckenhelg, men finns fortfarande kvar i stora delar av världen. Öppna bildvisare Det är riksdagen som beslutar om vilka helgdagar som ska finnas med i vår kalender. I och för sig är det också bibeln som har byggt upp grunden för våra sju dagarsveckor och i princip hela årets högtider, men Holm förklarar att också synen på de kristna högtiderna har förändrats.

När Kristi himmelsfärdsdag kommer, vet de nästan inte vad det handlar om. Det är en ledig dag och så försöker man få fredagen ledig så att man kan vara på stugan lite längre. Det här är förstås någonting som kyrkan inte tycker om, förklarar Holm.

Men man kan inte göra det på det sättet i dag. Man måste låta folk få tycka och tänka som de själva vill kring de här helgerna. Helgdagarna finns till för människornas skull. För att man ska få avbrott i vardagen, vila, rekreera sig och umgås med andra.

Biskop Bo-Göran Åstrand Kristna högtider kommer inte att försvinna inom snar framtid Det folk verkar tycka och tänka är att de kristna helgerna eller lediga dagarna gärna får hållas kvar. Jag tror inte det är skenheligt, utan vi har en sekularisering på gång i vårt samhälle som gör att man inte uppfattar de ursprungliga tonerna som hör till helgdagarna, säger Nils G.

I det stora hela ser han inte att de kristna högtiderna skulle försvinna ur våra kalendrar. Åtminstone inte inom den närmsta framtiden. Antagligen låter man det helt enkelt bli så att budskapet och andligheten glöms bort och folk får tycka och tänka som de vill i det hela.

Helgdagarna är till för människan Så var står kyrkan i diskussionen? Biskop Bo-Göran Åstrand förklarar att helgdagarna inte är till för att uppfylla kyrkans krav eller förväntan. Där finns, tycker jag, en fin rytm mellan arbete och vila.

Den rytmen tycker jag är värdefull att vi har i dag. Öppna bildvisare Biskop Bo-Göran Åstrand tycker det är viktigt att vi har en bra kombination av arbete, vila och rekreation. De har påverkat vårt samhälle i Norden i över tusen år. Det är klart att helgdagarna återspeglar kristendomens inflytande och har varit med länge.

Åstrand förklarar att oberoende om man är troende eller inte så kan man säga att de här helgdagarna blir en påminnelse om kristendomen. Vi lever i kyrkoåret och vandrar fram i den kristna berättelsen. Men huvudpoängen är att det ska kännas relevant i samhället att man har en rytm.

Stor skillnad i hur de olika helgdagarna uppfattas Åstrand håller med om att innehållet och betydelsen i de kristna högtiderna har förändrats. Ser man på Kristi himmelsfärdsdag så kan jag tänka mig att innehållet, för rätt många, känns ganska avlägset.

Åstrand förklarar att om man sen ser på julen eller påsken så blir relevansen större. Där finns nog en skillnad mellan dagarna och hur relevant man upplever innehållet. Inte skenheligt att vilja vara ledig Åstrand ser det inte heller som skenheligt att man vill hålla kvar de kristna högtiderna, även om man bara ser det som en ledig dag.

Ur kyrkans synvinkel finns det en tanke om hur året är uppbyggt, som bildar en helhet. Sen att man vill ha kvar dagarna utan att gå till kyrkan, skulle jag inte kalla skenheligt. Under alla omständigheter är huvudpoängen att vi som människor har en bra kombination av arbete, vila och rekreation.

Åstrand ser heller inte en framtid där de kristna högtiderna totalt skulle slopas i kalendrarna och eventuellt ersättas. Så länge vi upplever att de här högtiderna och söckenhelgerna är relevanta och betydelsefulla, så tror jag att de kommer att vara med.

Som ateist så stör det mig inte allt för mycket. Hela vår kalender härstammar från den kristna tron. Det är en del av vårt gemensamma kulturarv, oberoende av religiös åsikt. Riksdagsledamot Erkki Tuomioja SDP Riksdagen bestämmer de lediga dagarna Sist och slutligen är det ändå riksdagen som bestämmer vilka helgdagar som ska vara lediga, men det verkar som att de har mycket större saker att fundera på än vilka högtider vi får vara lediga på.

Riksdagsledamot Joakim Strand SFP berättar att det redan under Sipiläs regering fanns ett förslag om att söckenhelgerna skulle göras lediga, men utan lön. Den gången kom arbetsmarknadsparterna överens om annat. Öppna bildvisare Riksdagsledamot Joakim Strand SFP anser att det finns viktigare saker att tänka på än att bli av med några lediga dagar med kristet ursprung.

De kan dock regleras med lokala avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilket SFP har talat starkt för. Även i svaret på motionen konstaterade SFP uttryckligen att de betonar vikten av lokala avtal och att frågan om söckenhelger med fördel kunde inkluderas i lokala avtal.

Jag anser faktiskt att det är helt i sin ordning att kristendomen, som utgör ett starkt gemensamt kulturarv, även syns i kalendern. Främst en ekonomisk fråga Riksdagsledamot Erkki Tuomioja SDP ser heller inte någon orsak att tumma på de nuvarande söckenhelgerna.

Så vitt Tuomioja vet har inte SDP något ställningstagande kring söckenhelgernas vara eller icke vara. Det har ändå diskuterats på något plan. Öppna bildvisare Riksdagsledamot Erkki Tuomioja SDP är ateist, men stör sig inte på att många av våra helgdagar härstammar från den kristna tron.

Vi hade en överenskommelse arbetsmarknadsorganisationerna emellan och flyttade söckenhelgerna från mitten av veckan till lördagar. Som vi redan tidigare konstaterat höll det inte i sig och Kristi himmelsfärdsdag och trettondagen flyttades tillbaka till sina ursprungliga dagar.

Kristna högtider stör inte en ateist Tuomioja själv ser inte heller söckenhelgerna som en stor politisk fråga, även om han själv inte definierar sig som troende. Han har svårt att se att riksdagen skulle ta upp frågan om inte det skulle dyka upp ett medborgarinitiativ i framtiden.

Mer om ämnet: Paketet innehåller 2 länkar Mer om ämnet.