Tumör på synnerven barn

Hjärntumörer är vanligast bland äldre personer. Ungefär hälften är över 60 år. Prognosen vid hjärntumörer varierar med typen av tumör. En hjärntumör kan ge olika symtom som huvudvärk, personlighetsförändringar och synproblem.

Granskad av: Roger Henriksson , professor och överläkare i onkologi, Umeå universitet Fakta Varje år får över 1 personer hjärntumör. Ögonkontroll är en vanlig undersökning vid misstänkt hjärntumör. Hjärntrötthet är vanligt förekommande vid hjärntumör.

Vad är en hjärntumör? En hjärntumör uppstår genom att celler i hjärnan börjat göra fel och delar sig okontrollerat. Tillslut bildar de en tumör i hjärnan. Tumörerna kan vara godartade eller elakartade cancertumörer och drabbar både vuxna och barn.

Det finns olika former av hjärntumörer. Gliom är tumörer som uppkommer ur gliaceller i hjärnans stödjevävnad. De är vanligtvis elakartade. Medulloblastom heter en annan variant. Den är också elakartad och uppstår oftast i lillhjärnan.

Tumörer kan även uppstå i hjärnhinnorna, meningerna. Den typen kallas meningiom och är i allmänhet godartad. Utöver de här så kallade primära tumörerna finns det också hjärntumörer som är dottertumörer, metastaser, till cancer i andra delar av kroppen.

Cancerformer som jämförelsevis ofta ger metastaser i hjärnan är bröstcancer, lungcancer, njurcancer och malignt melanom. Hjärnan består av tre delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnstammen sitter nederst och förbinder hjärnan med ryggmärgen.

Hjärnan och ryggmärgen kallas tillsammans för centrala nervsystemet. Illustration: Sunny Ahmed. Symtom på hjärntumör Vanliga symtom på hjärntumörer är epileptiska anfall, talsvårigheter, hörselproblem och nedsatt syn. Försämrad rörelseförmåga och svaghet i olika delar av kroppen liksom förändringar i personlighet är andra tecken.

Huvudvärk är vanligt vid hjärntumörer, men det är oftast inte det enda symtomet. Vanliga symtom på hjärntumör är epileptiska anfall försämrad rörelseförmåga, känselförmåga och balansproblem försämrad syn svaghet i delar av kroppen personlighetsförändring psykiska besvär som ångest och depression huvudvärk illamående och kräkningar.

Eftersom hjärnan har betydelse för så många olika av kroppens funktioner, kan en hjärntumör ge flera olika symtom. Epileptiska anfall Epileptiska anfall kan vara symtom på en hjärntumör. Anfallen orsakas av en felaktig elektrisk aktivitet i hjärnan och uppkommer när tumören växer och påverkar vissa delar av hjärnan.

Ibland uppför sig inte det epileptiska anfallet som det brukar, med klassiska kramper, och symtomen kan då misstolkas. Det kan handla om att den drabbade tillfälligt får svårt att prata, röra sig, får nedsatt känsel eller att det tillfälligt är svårt att få kontakt med personen.

Problem med tal, hörsel och känsel samt balansproblem Talproblem, hörselproblem, försämrad rörelseförmåga och känselförmåga samt balansproblem är andra symtom som kan uppträda vid hjärntumörer. Hörseln kan bli nedsatt, men hörselproblem kan även yttra sig som sus i öronen eller att ljud inte låter som de brukar göra.

Talproblem kan vara att ha svårt att få fram orden eller att förstå det talade språket. Vilka symtom som uppstår beror på i vilken del av hjärnan tumören växer.

Barn mörk under ögonen cancer

Problem med ögon och syn Synproblem kan också vara symtom på en tumör. När synnerven påverkas direkt av tumören eller när trycket inne i skallen ökar så försämras synen. Synen kan bli oskarp, delar av synfältet kan försvinna och en del besväras av att de ser dubbelt.

Rörelseproblem En hjärntumör kan göra att du får svårigheter att röra dig. Det kan handla om svaghet i delar av kroppen som till exempel en arm eller ett ben. Svagheten drabbar oftast endast en sida av kroppen, höger eller vänster, och den drabbar ibland både armen och benet, men behöver inte göra det.

Ibland blir svagheten så stor att du helt blir av med förmågan att röra en kroppsdel, det vill säga att du blir förlamad. Personlighetsförändring Personlighetsförändring är ett vanligt symtom vid hjärntumör. Det kan visa sig som att rörelser och reaktionsförmåga går långsammare.

Det kan även handla om att inte längre uppleva känslor lika starkt som tidigare eller att ha svårt att hålla distans i det sociala umgänget med andra. Svårighet att minnas saker man tidigare kom ihåg är också vanligt. Förändringen kommer smygande och kan vara svår att upptäcka.

Psykiska besvär Ångest och depression kan vara symtom vid en hjärntumör. Den förändrade sinnesstämningen kan bero på att själva tumören trycker på någon del av hjärnan eller vara biverkningar av den behandling som ges mot tumören.

Ångest och depression kan även vara en reaktion på de omställningar i livet som kommer med att leva med en hjärntumör. Huvudvärk Huvudvärk är ett av det vanligaste symtomet på hjärntumör, men förekommer sällan ensamt. Det är ett besvär som alla människor drabbas av någon gång, men som i de allra flesta fall inte beror på någon allvarlig sjukdom.

Till en början kan huvudvärken vara ganska ospecifik och likna spänningshuvudvärk eller migrän. Med tiden förvärras den och vanliga värktabletter brukar inte fungera så bra. Ofta är värken som värst på natten och tidig morgon. Om det är en ny typ av huvudvärk, eller om den inte går över på ett par veckor, bör du söka läkare.

Huvudvärken beror på att när tumören växer så ökar trycket inne i huvudet. Det hårda skallbenet sätter en gräns för hur mycket hjärnan kan utvidgas. Den här tryckökningen uppstår oberoende av om det är en elakartad eller en godartad tumör. Vid en tumör kan de allra tunnaste blodkärlen i hjärnan skadas så att vätska från blodet läcker ut i hjärnvävnaden.

Det resulterar också i svullnad och att trycket inne i huvudet höjs. Illamående och kräkningar Illamående och kräkningar är symtom på ett ökat tryck i hjärnan. De är mycket vanliga sjukdomstecken som i de flesta fall beror på något annat. Och som för det mesta är helt ofarliga.

Här gäller att man bör uppsöka läkare om ingen förklaring finns eller om besvären varar en längre tid. Olika former av hjärntumörer Tumör betyder svulst, men säger inte om den är godartad benign eller elakartad malign. Ordet cancer betyder däremot alltid att det är en elakartad tumör.

De olika tumörsjukdomarna är väldigt olika varandra, men alla har det gemensamt att de börjar med ett fel i någon av kroppens celler. Elakartad hjärntumör Elakartade hjärntumörer skiljer sig på ett viktigt sätt från andra cancertyper. De leder sällan till metastaser i andra delar av kroppen.

Men om tumören växer så att den får kontakt med hjärn- och ryggmärgsvätskan kan celler lossna till vätskan och spridas med den. Det gäller bland annat för medulloblastom. Godartad hjärntumör Cellerna i en godartad tumör växer inte in i omgivande vävnad, men kan däremot tränga undan den för att själva få plats.

Detta kan vara speciellt problematiskt i ett slutet hålrum som till exempel hjärnan som omges av skallbenet. Olika typer av hjärntumörer som kan drabba vuxna och barn: Gliom Gliom är tumörer som uppkommer ur gliaceller i hjärnans stödjevävnad och är vanligtvis elakartade.

Nervcellerna hos en vuxen skiljer sig från andra celler i kroppen genom att de vanligtvis inte delar sig. När nervceller dör ersätts de därför inte av nya celler. Hjärntumörer hos vuxna börjar sällan växa i en nervcell. Tumörer hos barn uppkommer främst i celltyper som förnyar sig ofta.

Läs mer om gliom Medulloblastom Medulloblastom är elakartad och uppstår oftast i lillhjärnan. Hos barn delar sig nervcellerna eftersom nervsystemet fortfarande håller på att utvecklas. I barnens hjärna finns omogna celler som efterhand utvecklas till nervceller eller gliaceller.

Om det uppstår ett fel i en sådan cell kan det resultera i en tumör. Ett exempel på detta är medulloblastom, en hjärntumör som nästan enbart drabbar barn. Meningiom Meningiom uppstår i hjärnhinnorna, meningerna, Där förnyas också cellerna, därför kan tumörer uppstå även där.

De är i allmänhet godartade, det vill säga de växer sällan in i omgivande vävnad utan tränger istället undan den. Denna tumörtyp är ovanlig hos personer under 50 år. Hur upptäcks en hjärntumör? För att ta reda på om det är en hjärntumör får man ofta gå igenom flera olika undersökningar.

Till exempel neurologisk undersökning, ögonkontroll och datortomografi samt magnetkamera. Undersökningar vid misstänkt hjärntumör: Neurologisk undersökning Vid misstänkt hjärntumör brukar neurologisk undersökning vara det första steget efter att läkaren frågat ut dig om symtom och hur du insjuknat.

Den innebär att läkaren kontrollerar känsel, rörelseförmåga och reflexer till exempel med ett lätt slag mot ett knä. Den neurologiska undersökningen ger en uppfattning om vilken del av hjärnan som har drabbats. Läs mer om vad en neurolog gör Ögonkontroll Ögonkontroll är en vanlig undersökning vid misstänkt hjärntumör.

Läkaren tittar med hjälp av ett speciellt instrument in i ögat för att se om synnerven i ögonbotten är svullen. Detta är något man ibland kan se om man drabbats av en hjärntumör. Datortomografi och magnetkamera Datortomografi och magnetkamera är moderna metoder för att ta bilder av kroppens inre och har stor betydelse för att ställa diagnos på hjärntumörer.