Spy när man är stressad

Det är viktigt att du som vuxen tar hand om dina egna behov vad gäller sömn, mat och motion för att kunna hjälpa ditt stressade barn på ett bra sätt. Så här kan du skapa en bättre balans för ditt barn: prioritera fasta, dagliga rutiner — regelbundna måltider, aktiviteter och sömn skapar struktur, balans och trygghet skapa tid för umgänge — var närvarande, stäng av mobiltelefonen ibland och frigör tid för närhet och umgänge som förmedlar trygghet och lugn prata, fråga och lyssna — visa att du finns tillgänglig för samtal, ställ gärna frågor om exempelvis skolan och relationen till kompisar och syskon se över barnets fritidsaktiviteter — uppmuntra barnets intressen och fysiska aktiviteter, men ge också barnet möjlighet till återhämtning från förskola, skola och fritidsaktiviteter.

Behandling vid stress Kortvarig stress kräver ingen behandling. Vid långvariga eller tätt återkommande besvär med stress är det bra att söka hjälp. Då går behandlingen främst ut på att hitta sätt att hantera stressen, utöver återhämtning och vila.

Ibland krävs andra typer av insatser för att minska besvär som orsakas av stress och oro. Det kan röra sig om sjukgymnastik som hjälper dig att komma igång med träning och rörelse eller arbetsterapi som gör det lättare att strukturera vardagen.

I vissa fall kan det vara aktuellt med läkemedelsbehandling mot exempelvis stressrelaterad huvudvärk eller depression. Kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar vara effektivt för att behandla stress och stressrelaterade besvär. Då får du hjälp att identifiera dina stressorer och försöka hitta en bättre balans mellan exempelvis arbete, fritid och relationer som är hållbar för dig i längden.

När långvarig stress leder till utmattningssyndrom kan det i vissa situationer krävas en längre sjukskrivning som skapar utrymme för successiv återhämtning. Vad kan jag göra själv? För att hantera och motverka långvarig stress och oro behöver du försöka hitta en hållbar balans i din vardag.

Regelbundna matvanor, fasta sömnrutiner och fysisk aktivitet är en bra början — då blir du mindre stresskänslig. Du behöver också skapa tid för återhämtning, både i samband med stress i vardagen och under särskilt påfrestande livssituationer.

Fysiska symtom vid stress och ångest

Återhämtning kan betyda många saker. Vissa får energi av att umgås med vänner, andra behöver mer egentid. Men det handlar inte bara om att hantera dina symptom på den stress som uppstår — du kan också behöva göra förändringar som minskar din generella stressnivå.

Kanske behöver du sätta gränser i arbetslivet och begränsa eller säga nej till aktiviteter och relationer som påverkar dig negativt. Ibland är det viktigt att försöka bryta egna tankar och beteenden som bidrar till inre stress. När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du upplever långvarig stress som påverkar din vardag negativt och som du själv inte kan hantera. Sök vård vid ihållande fysiska eller psykiska konsekvenser av stress som exempelvis återkommande magbesvär, huvudvärk, ångest och oro.

Sök vård akut vid ihållande fysiska besvär vid stress som bröstsmärtor , hjärtklappning eller yrsel. Så kan Kry hjälpa till Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid stress. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet.

Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad till vidare vård. Om du bokar ett digitalt möte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under mötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Hitta en mottagning Vi har mottagningar på flera platser i Sverige — här kan du hitta en nära dig. Ditt postnummer.