Hur är en bränslecell

Redoxreaktion En bränslecell kan ge en spänning på 0, Volt och effekt på 1 Watt per kvadratcentimeter. Således krävs att ett antal celler seriekopplas för önskad spänning. Seriekopplade celler tillsammans med plattor i varje ända som mekaniskt håller dem samman kallas bränslecellsstack.

Historia [ redigera redigera wikitext ] Under talet betraktades bränsleceller mest som en vetenskaplig kuriositet, men med tiden har man satsat allt mer på forskning och utveckling av tekniken i takt med att man insett dess potential som ren och långsiktigt hållbar energikälla.

Den förste som konstruerade en fungerande bränslecell var engelsmannen William Robert Grove. Så tidigt som utvecklade han en förbättrad version av det så kallade våtcellsbatteriet, genom att använda sig av två elektroder av zink respektive platina nedsänkta i olika syror.

Med hjälp av denna anordning kunde han generera en ström på 12 ampere vid 1,8 volts spänning. Grove fortsatte att utveckla tekniken och upptäckte att han genom att sänka ned ändarna av två elektroder av platina i en behållare med svavelsyra, och innesluta de andra ändarna var för sig i behållare med syre och väte kunde få en konstant ström att gå mellan elektroderna.

De två slutna behållarna innehöll förutom gaserna även vatten, och Grove observerade att vattennivån i dem steg när strömmen gick mellan elektroderna.

Bränslecell pris

Han hade alltså lyckats producera elektricitet och vatten med hjälp av syre och väte. Genom att seriekoppla flera uppsättningar av elektroder skapade han ett så kallat gasbatteri - den allra första bränslecellen. Under de följande decennierna genomfördes ytterligare experiment, bland annat av forskarna Ludwig Mond och Charles Langer, som försökte att konstruera en praktiskt användbar bränslecell.

Mond och Langer var också de första att använda sig av benämningen bränslecell. Ett slags genombrott inom bränslecellsforskningen kom då balttysken Wilhelm Ostwald experimentellt lyckades klargöra betydelsen och funktionen av de olika komponenterna hos en bränslecell, såsom elektroder, elektrolyt, till exempel i form av svavelsyra, samt anjoner och katjoner, det vill säga negativt respektive positivt laddade joner.

Man hade tidigare bara vetat att bränslecellstekniken fungerade, men inte kunnat förklara hur det hela gick till. Tack vare Ostwald kunde man nu alltså beskriva processen på ett vetenskapligt sätt. Grove hade anat att hans gasbatteri hade fungerat tack vare kontakten mellan elektrod, gas och elektrolyt, men kunde inte ge någon närmare förklaring.

Ostwald lyckades däremot med hjälp av sina experiment klargöra en betydande del av kemin bakom Groves gasbatteri, och hans arbete lade grunden för senare bränslecellsforskning och ökade den teoretiska förståelsen av hur en bränslecell fungerar.

Ostwald tilldelades nobelpriset i kemi just för sin förmåga att presentera förklaringsmodeller för kemi. Bränslecellstyper Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Bränsleceller namnges vanligen av den elektrolyt som används i bränslecellen. Regenerativ bränslecell Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia , Regenerative fuel cell , 11 september En regenerativ bränslecell reverse fuel cell, RFC är en bränslecell där reaktanterna kan återskapas genom att likt en ackumulator laddas.

Ström körs i omvänd riktning jämfört med en standardbränslecell, och då förbrukas elektricitet. Samtidigt förbrukas kemikalie B för att producera kemikalie A, omvänt mot reaktionerna vid strömuttag. RFC är i funktionen likt ett flödesbatteri som är en reversibel elektrokemisk cell som arbetar med reaktanterna i två olika elektrolyter.

För- och nackdelar med bränslecellstekniken Hög verkningsgrad. Vätgas kan tillverkas på flera sätt och om den sker på ett hållbart sätt, till exempel genom elektrolys av vatten med hjälp av sol, vind eller kärnkraft, ger bränslecellerna en mycket liten miljöpåverkan.

Tillverkning av vätgas ur fossila bränslen som naturgas medför negativ miljöpåverkan. Komplex styrning av till exempel temperatur, bränsle-, luft- och vattenflöden. Frågetecken kring livslängd.