Är alger klassificerade som en växt

Lungmanet Rhizostoma octopus, bild Bland de giftigaste arterna runt om i världen finns Portugisisk örlogsman Blåsmanet, Physalia physalis, eng. Dessa maneter orsakar varje år massvis av svåra sting "stingers" med allvarliga förgiftningstillbud, till och med dödsfall.

Se ytterligare information om respektive manet nedan. Portugisisk örlogsman Blåsmanet, klass: Hydrozoa Den portugisiska örlogsmannen Physalia physalis har stor spridning i tropiska och varmtempererade hav, vanligast är den utanför Floridas kust och sydost i den mexikanska golfen.

Blåsmaneten är egentligen inte en äkta manet, scyphozoa utan manetliknande kolonial organism kolonibildande nässeldjur och kategoriseras som hydrozoa. Den finns också längs Afrikas kuster och en närbesläktad art förekommer i Australien Physalia utriculus.

Enstaka exemplar har påträffats i inloppet till medelhavet nära Malaga. Blåsmaneten består av ett kluster av olika organismer som lever i symbios. Överdelen är geléliknande och gasfylld, innehållande bl a koldioxid och kvävgas. Överdelen fungerar som ett segel som ligger över vattenytan och driver blåsmaneten framåt.

Den portugisiska örlogsmannen är sannolikt den manet som orsakar flest allvarliga sting av alla arter, även dödsfall har förekommit. Direkt kontakt med trådarna ger svår smärta, svår feber och kraftig inflammation i huden. Maneten blir cirka 30 cm i diameter och flyter omkring uppe på ytan med meterlånga tjocka tentakler trålande långt under ytan, klockan ligger delvis över vattenytan.

Kubmanet klass: Cubozoa Det finns ca 40 kända underarter av kubmaneter, många är betydligt mindre än den stora kubmaneten. Kubmaneten har en transparent svagt blåskimrande kubformad klocka. Man beräknar att den har orsakat ett sextiotal dödsfall, framför allt längs med Australiens norra och nordöstra kust.

Maneten kan väga upp till 2 kg, klockan kan vara stor som en salladsskål och de har upp till 60 tentakler som blir upp till 3 m långa. Den kubiska klockan har fyra långa tentakler rikligt täckt med farliga nässelceller. Kubmaneten förflyttar sig överraskande snabbt och tentaklerna trålar i vattnet.

Varje tentakel innehåller flera miljoner nässelkapslar nematocyster som kan orsaka allvarliga brännskador och mycket svår smärta vid kontakt. Sammanlagt beräknas den ha inte mindre än 5 miljarder nematocyster. Längden på nematocysterna påverkar graden av skada då de längre kan tränga djupare in i människans hud.

Under mikrometer ger i regel ingen skada, som t ex öronmaneter medan längd över mikrometer ger allvarlig och smärtsam skada. Den har vanligen fyra långa tentakler som blir upp till en meter långa. Den förekommer mest i Australien, särskilt i norra Queensland.

Irukandjimaneten håller vanligtvis till på djupare vatten, men kan komma in mot stränderna efter stormar. Maneten kommer gärna i stim eller flockar. Kontakt med Irukandjimaneten ger vanligtvis allmänpåverkan med generella symtom med svår låg ryggsmärta, magsmärta, andningssvårigheter, illamående, ihållande kräkningar, känselbortfall i huden, svår ångest och omtöckning.

Reaktionen startar oftast minuter efter kontakt med maneten. Toxinet frisätter katekolaminer hos människa genom aktivering av natriumkanaler varför puls och blodtryck stegras markant, även hjärtarytmier förekommer.

Världens farligaste manet

Symtomen kan debutera 30 minuter efter kontakt med en intensiv smärta som stegras långsamt. Smärtan blir gradvis värre och värre och angripen kroppsdel svullnar påtagligt. Symtomen kan kvarstå i flera dagar och föranleda inläggning på sjukhus.

Bild - Irukandjimanet Medelhavsmaneter I norra medelhavet längs med Spaniens, Frankrikes och Italiens kuster finns ett stort antal maneter som kan ge upphov till olika grader av brännskada. Här följer en kort beskrivning av några av dem. Klockan är halvsfärisk med en diameter på cm.

Den har 4 större centrala munarmar och 16 perifera tentakler. De mörkröda tentaklerna liknar bläckfiskarmar och är rikligt täckta av nässelceller. Klockan har illuminerande celler som ger ett fascinerande ljussken i vattnet nattetid eller vid kontakt.

Lysmaneter ger en relativt kraftig brännskada vid kontakt med hud. Medelhavsmaneter är gula med en platt kompakt klocka med en central halvsfärisk rund gul upphöjning med en diameter på cm. Under klockan finns 8 inverterade munarmar som ger maneten ett kompakt utseende.

Botten av plattan med munarmarna är vitaktig med mörka eller blåsvarta prickar. Klockan är indelad i 16 lober. Medelhavsmaneter ger en lätt till måttlig brännskada vid kontakt med hud. Maneten är stor med en vitaktig violett halvsfärisk klocka med ett blått kantband.

Klockan kan bli upp till en meter i diameter cm. Klockan har blåvioletta lober utan bränntrådar men med 8 sammansatta munarmar. Munarmarna formar en vitaktig fast munbotten. Lungmaneter ger endast en lätt brännskada vid kontakt med hud. Kompassmanet Chrysaora hysoscella Kompassmaneter förekommer både i medelhavet och i nordligare havsvatten Sp: Compases.

Den har en vit till gulaktig halvtransparent klocka med en diameter upp till 30 cm. Klockan har mörkare centrifugala linjer som gör att utseendet liknar en kompass. Kompassmaneter ger en relativt kraftig brännskada vid kontakt med hud.

Seglet är täckt av en vitaktig hinna. Klockan är violett eller blåaktig och halvtransparent. Runt kroppen finns en blåviolett ring av relativt korta trådar. Den liknar men är ej att förväxla med den betydligt farligare portugisiska örlogsmannen, bidevindseglare är betydligt mindre.

Bidevindseglaren är ofarlig vid kontakt med hud. Vattenmanet — kristallmanet Aequorea forskalea Kristallmaneter är transparenta blåvioletta svagt färgade maneter. Kroppen är halvsfärisk med centrifugala radiala linjer kanaler och en central uppklarningszon.

I uppklarningszonen finns ett triangulärt kondenserat område. Klockan mäter upp till cm i diameter. Under klockan hänger långa trådliknande tentakler. Kristallmaneter är vanligare i Atlanten än i medelhavet. Dessa maneter ger ingen brännskada vid kontakt med hud.

Kubmanetliknande manet Carybdea brevipedalia En kubmanetliknande transparent blåskimrande manet med fyra långa brännarmar som förekommer i Medelhavet, Stilla havet och längs Afrikas kuster. Denna manet har långa nematocyster över mikrometer och kan orsaka svår smärta vid hudkontakt.

Carybdea har flera olika underarter. Toxicitet Maneter ger upphov till toxiska skador genom kontakt mot människans hud med sina tentakler och bränntrådar. På tentaklerna och bränntrådarna finns nässelceller med små blåsor, nematocyster. I dessa nematocyster finns hullingförsedda trådar som vid hudkontakt penetrerar huden likt en harpun och frigör ett toxin.

Längden på harpunerna påverkar graden av skada då djupare sting ger kontakt med flera nervplexa i huden. Nematocystorna fastnar i tusentals i huden och kan ge upphov till fortsatta reaktioner om huden gnuggas eller om nematocysterna lyserar.

Tidig avspolning av huden syftar till att avlägsna icke-utlösta nematocyster. Toxinet som frigörs ger upphov till en inflammatorisk reaktion av varierande grad. Manetens toxin är komplext sammansatt och innehåller en rad inflammationsbefrämjande substanser, bland annat: Bradykinin.