Hjärta på vänster

I mer ovanliga fall kan en hjärtinfarkt bero på inflammation eller skador i kärlen, andra hjärtsjukdomar, allvarlig blodbrist eller mycket lågt blodtryck. Utredning och behandling Vid akut hjärtinfarkt krävs snabba läkarinsatser redan i ambulans eller på akutmottagning.

Puls och blodtryck mäts alltid och EKG visar om hjärtat har drabbats av syrebrist eller rytmstörningar. Ultraljud och blodprov ger information om hjärtats pumpförmåga och hur mycket hjärtat har skadats. För att lokalisera blodpropp och förträngningar krävs ofta kranskärlsröntgen.

Med hjälp av blodproppslösande läkemedel eller en så kallad ballongvidgning kan blodet flyta fritt igen. Ju fortare kärlet öppnas, desto mindre blir syrebristen och skadorna på hjärtat. Ibland krävs ett större ingrepp, en så kallad bypass-operation, för att säkerställa hjärtats cirkulation och funktion.

När du tillfrisknar efter en hjärtinfarkt får du i allmänhet läkemedel som minskar risken att drabbas igen. Det kan röra sig om blodproppshämmande läkemedel, så kallade trombocythämmare, betablockerare och läkemedel som vidgar blodkärlen och sänker blodfetterna.

Fysisk träning och hälsosamma kostvanor är också en viktig del av rehabiliteringen — du kan få hjälp av exempelvis en fysioterapeut, dietist, kurator eller psykolog. Vad du själv kan göra Om du tror att det finns minsta risk att du har drabbats av en hjärtinfarkt behöver du vård akut — du kan inte själv göra något för att stoppa förloppet.

Om du misstänker att någon i din närhet har drabbats av en hjärtinfarkt ska du ringa Är personen medvetslös bör du påbörja hjärt-lungräddning och även använda en hjärtstartare om det finns någon i närheten. Många hjärtinfarkter — hjärtattacker i dagligt tal — ger varningssignaler innan du får akuta besvär.

Det beror på så kallad instabil kärlkramp som brukar upplevas som obehag i bröstet och andningssvårigheter, både vid ansträngning och vila. Om du får den här typen av symptom ska du omedelbart uppsöka en läkarmottagning. Om du inte känner dig sjuk men har högt blodtryck eller höga blodfetter kan kostförändringar och fysiskt aktivitet göra stor skillnad för att sänka blodtrycket liksom halterna av blodfetter och blodsocker.

Då minskar du risken att drabbas av hjärtinfarkt och andra sjukdomar. Minska risken för hjärtinfarkt: normalisera kolesterolnivån och blodtrycket genom kostförändringar och fysisk aktivitet — ibland krävs även läkemedel sluta röka gå ner i vikt om du är överviktig, gäller särskilt vid bukfetma stressa mindre var försiktig med alkohol.

Har du sjukdomar som ökar risken för hjärtinfarkt, exempelvis diabetes eller njursvikt, bör du gå på regelbundna läkarkontroller. Då bör du söka vård Sök vård akut vid akuta bröstsmärtor, tryck över bröstet, krampartad smärta eller en obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter.

Ont i bröstet vänster sida kvinna

Det gäller även om du har ont i bröstet och samtidigt känner dig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag. Ring och invänta ambulans om du misstänker att du eller någon i din närhet har drabbats av en hjärtinfarkt.

Så kan Kry hjälpa till Uppsök alltid en akutmottagning i första hand vid misstanke om hjärtinfarkt. Kry kan hjälpa till med snabb rådgivning och vid behov göra akuta vårdinsatser på våra fysiska vårdcentraler — vid hjärtinfarkt kommer vi att remittera dig akut för vidare vård på sjukhus.

Hitta en mottagning Vi har mottagningar på flera platser i Sverige — här kan du hitta en nära dig. Ditt postnummer.