Tur att jag inte är nykter

Vården och kontakten sker via en smart telefon som man får av sin mottagning och består av dagliga sms och Facetime-samtal, men även fysiska möten för den som vill ha det som komplement. Man får dessutom uppgifter, som att ta en promenad och att svara på frågor om sitt mående varje dag.

Det går inte att mörka om man druckit alkohol. Väljer man att inte blåsa, så frågar jag varför. Det som sker i appen blir ett verktyg vid nästa träff. Inte för att straffa utan för att analysera vad som hände och försöka förhindra att det sker igen.

Vilket mål klienterna har med behandlingen varierar: — Vissa behöver total avhållsamhet, i alla fall i den inledande fasen. Andra väljer att dricka mer normalt — om de kan. Alla kan inte dricka Vad som är ett normalt eller ofarligt drickande går inte att svara på, något som är svårt att förhålla sig till, särskilt för den som är beroende, konstaterar Jessica Lind.

Vissa kan dricka alkohol, andra inte. En del klarar att bara ta ett enda glas vin eller öl ibland, andra säger att även en liten mängd triggar ett alkoholsug och plötsligt är ett återfall igång. Det gäller alla substanser som förändrar beteende och även spel.

Man börjar med en tremånadersbehandling för att förstå syftet med den och få in nya rutiner. En del ett halvår till, andra hänger med i ett par år. Målet är att klienten ska kunna hålla sig nykter i längre perioder, helst hela livet. När man lär sig nya vanor ökar förutsättningarna för det.

Metoden passar många men inte alla, enligt Jessica Lind. Det krävs stark egen motivation och insikt om att man faktiskt på riktigt har ett problem. Jessica Lind har både kvinnor och män som klienter. Hon menar att mörkertalet är stort när det gäller kvinnor.

De gömmer sig hemma och smygdricker ensamma för att inte visa hur mycket de dricker och är därför lite svåra att komma åt. Ansvaret att vara en bra förälder är mer kopplat till kvinnor, och dricker hon då för mycket alkohol eller tar andra droger så faller hela hennes fasad.

Döva ångest Varför hamnar man då i klorna på ett beroende?

En teori är att ha något trauma bakom sig? Vi har nog inte haft en enda lycklig missbrukare i behandling hos oss utan personer som dövar ångest, ensamhet eller mörka känslor med en substans. Jessica Lind anser att beroendevården skulle vinna på samverkan mellan sjukvård och socialtjänst.

Till exempel att man självmedicinerar med alkohol eller andra droger vid psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser eller trauma. Som det är nu behandlar vi ofta missbruket först, därefter kommer en diagnos. Lidande skulle kunna minskas. Den som är nyfiken på digital beroendevård kan höra av sig till en beroendemottagning där man bor eller sin vårdcentral, råder Jessica Lind.